Järvsö/Ljusdals-Posten
Ett nittiotal folkmusikintreserade ungdomar från hela landet samlades på Stenegård i Järvsö den gångna helgen för att delta i jättesatsningen Ungdomskalaset.
Arrangörer var studieförbundet Bildas GävleDala-sektion, Hälsinge Låtverkstad, Folkmusikens Hus i Rättvik, Musik Gävleborg samt Erik Sahlström-institutet.
Förutom tävlingen årets unga folkmusikband innehöll lördagen workshops samt konsert på kvällen med bland andra Ranarim och Süperstar Orkestar.
Årets unga folkmusikband är en tävling som startade i fjol på Delsbostämman. Då vann Jarsefölk. I år deltog tio olika grupper i tävlingen. Uppspelning skedde på Träteatern under lördagseftermiddagen och startfältet var mycket starkt, tre låtar var framfördes varav en måste vara traditionell. Juryn, där bland andra Ulrika Bodén från Ranarim samt O´torgs Kaisa Abrahamsson ingick, hade en svår uppgift men under kvällen korades Treva från Falun till vinnare. I Treva ingår Anders Dehlbom fiol, Viktor Mörsel gitarr samt Axel Fagerberg slagverk. Priset var tiotusenkronor + studiotid och en miniturné. Tvåa kom duon Taket med Frida Johansson, Göteborg, på fiol samt Calle Groth, Umeå, på slagverk. Trea kom sexmannabandet Radio Kairo, med musiker från bland annat Bollnäs, Falun och Eskilstuna.
Flertalet olika workshops fanns att besöka på lördagen. Jeans eller folkdräkt, Att leva som folkmusiker, Scenslöjd eller Scenteknik var några exempel. Här kunde ungdomarna få tips och råd om bland annat styling och klädval på scenen av Jenny von Wachenfeldt & Moa Staffansdotter Norlin eller hur kan man dekorera scenen på ett snyggt sätt där konsthantverkaren Anna-Karin Åsbrink var ledare.
Konsulenter från Bilda talade om hur de kan stötta och hjälpa ungdomar som vill starta band och fördelarna med att göra en studiecirkel av det. Niklas Roswall från Ranarim berättade hur det är att leva på musiken och vilka för- och nackdelar det har med sig.
Samtliga workshops var välbesökta och uppskattade bland deltagarna.
Under söndagen fortsatte Ungdomskalaset med en mer praktiska workshop Från arkiv till scen. Per Gudmundsson visade det nya audiovisuella databasen FIOL och lät deltagarna leta fram låtar som sedan bearbetades och arrangerades för att framföras under en liten konsert.
Ungdomskalaset är en lyckad satsning som säkerligen får en fortsättning, om det blir i Järvsö nästa gång är inte så säkert men någonstans i Sverige blir det.
Här kan ni läsa en härlig blogg skriven av en besökare på Järvzoo vildmarkshotell. Sådan reklam får man leta efter, sist jag kollade hade artikeln dessutom 20 kommentarer.
A-line i Whistler är den bana som står som förebild till den maskingrävda banan som skall byggas i Järvsö. Det är en av världens mest kända downhillbanor. Det är en bana som passar de flesta även barnfamiljer. När man blir mer van kan man titta på filmen som ligger på länken nedan och se om man vågar ta nästa steg i utmaning.
Hej i Gävle.
Jag heter Lars Axenfjord, bor i Mullsjö och samlar på trägubbar,träfigurer alt träskulpturer. Kärt barn har många namn, för det mesta så får de heta såna där Döderhultare. Jag har samlat sedan 1963 och har förmodligen världens största samling av svenska träfigurer. 2008 i april, så var det dags att öppna ett eget museum för verksamheten. ”Museet svenska trägubbar i Mullsjö”.
I våras så kom jag över en figur signerad PN. Det var på en auktion uppe i Jämtland, när auktionen kom upp på skärmen så gick habegäret för fullt igång, vilken raritet som skulle säljas. Jag lade ett bud och figuren blev min. Vid senare korrespondens med herr och fru Öst i Gävle så har jag fått reda på¨att Per skar den 1930, då tolv år gammal. I mina ögon ett unikt arbete av en stor konstnär.
Eftersom jag håller på att sammanställa en bok om snidare/konstnärer så var det ett måste att göra ett besök hos Per Nilsson Öst, vilket nu gjordes torsdagen den 20 augusti 2009.
Jag kan säga att det var ett varmt mottagande jag fick och det var samtidigt för Per både nostalgiskt och ett trevligt sammanträffande med sin figur som han skar för cirka 79 år sedan.
Figuren föreställer en Järvsödräng som han sålde för 2 kronor och 50 öre.
Järvsödrängen ingår nu i museets samlingar.
Lars Axenfjord
Mullsjö
Det var en fantaskiskt stämningsfull, magisk lysnatt på Stenegård i Lördags, stämningen blev dessutom förstärkt av att en del av Ungdomskalasets unga spelmän fanns lite här och var för buskspel. Bilderna visar dels flytande marschaller i dammen i örtagården och 3 av barnområdets lekstugor.
Ljusdal/Ljusdals-Posten
Ljusdals kommun gillar inte att riksvägarna i kommunen får sänkt hastighet från 90 till 80 kilometer i timmen.
Kommunalrådet Marit Holmstrand (S) och samhällsbyggnadschefen K-G Wikander har skrivit ett förslag till yttrande. De föreslår att Vägverket anpassar riksväg 83 och 84 till rådande hastighet i stället för att riks-83:an mellan Ramsjö och Bollnäs och 84:an väster om Färila får 80 kilometer i timmen som högsta tillåtna hastighet.
Arbetspendling och Järvsöbygdens utveckling av turismen försvåras om Vägverkets hastighetssänkning genomförs, anser Marit Holmstrand och K-G Wikander.
– 1,3 miljoner kommersiella övernattningar sker inom kommunen varje år och 93 procent färdas med egen bil, heter det i skrivelsen.
Ett annat argument är att riksvägarna inom kommunen är viktiga för trafiken till och från fjällanläggningarna i Härjedalen och Jämtland.
Ljusdal/Järvsö/Ljusdals-Posten
På lördagen reser matproducenter från Ljusdals kommun, och då främst från Järvsö, till Gävle för att vara med på Bondens egen marknad.
Det är tredje året som Bondens egen marknad dukas upp i Gävle. Under sju lördagar i augusti och september säljer matproducenter från länet lokala matvaror på Slottstorgsparkeringen.
Lördagens marknad är den tredje för året och med den ansluter också ett antal matproducenter från Järvsö och Ljusdal.
– De första två lördagarna i mitten av augusti brukar inte locka så många säljare och köpare, så vi satsar på den här sista lördagen i augusti. Sen blir det fyra lördagar i september också, säger Olof Andersson, Bredänge krukväxtodling.
Totalt räknar Olof Andersson att mellan sex och åtta matproducenter från Ljusdals kommun kommer att delta, bland dem finns Tura Gård, Jarseost och Stenegårds tunnbrödsbageri.
JÄRVSÖ/Ljusdals-Posten
Järvsörådet vill flytta fokus i nästkommande länsplan för regional transportinfrastruktur i Gävleborg, som är ute på remiss, från riksväg 84 och 50 till riksväg 83.
Ett antal personer i Järvsörådet ska skriva ett yttrande till styrelsen i Region Gävleborg, som på regeringens uppdrag tagit fram en plan för den regionala transportinfrastrukturen för perioden 2010-2021. I stället för vad planen föreslår, att största åtgärderna i hälsingland läggas längs med riksväg 84 och 50, vill Järvsörådet att resurserna ska koncentreras på riksväg 83.
Järvsörådet anser att riksväg 83 är den närmaste vägen till fjällen och att det därför av naturliga skäl borde prioriteras.
– 83:an måste bli mer trafiksäker. Bilturismen ökar med 10-15 procent varje år. Vägverket vill sänka hastigheten efter vägen. Järvsörådet vill anpassa vägen efter hastigheten, säger Anne Tessman, representant för det tilltänkta hotellet och äventyrsbadet på Öjeberget.
Yttrandet ska vara hos Region Gävleborg senast på tisdag.
Järvsö
Järvsötjejen Samantha Ohlanders har växt upp i en musikalisk familj där Bob Dylan och folkmusik spelades på stereon. Som liten var hon ofta på spelmansstämor och nu spelar hon i flera band. Med två av banden kommer hon att delta i Årets unga folkmusikband som arrangeras under Ungdomskalaset Folkmusikfest på Stenegård. Samantha började spela fiol när hon var sju år gammal, båda hennes äldre syskon spelade då fiol och Samantha hade länge var lite avundsjuka på dem.
– Jag minns att jag längtade tills jag skulle vara tillräckligt stor för att kunna hålla i en fiol och spela. Det hände att jag lånade deras instrument och stod i vardagsrummet och försökte spela.
Att det skulle bli folkmusik visste Samantha redan som litet barn.
– Det tar ett tag innan man behärskar att spela folkmusik på fiol och jag minns att jag var så frustrerad över att bara få spela Spanien och Lilla snigeln, jag ville ju spela folkmusik, säger Samantha och ler.
Hon har alltid haft folkmusik runt omkring sig, det var bland annat den musiken som föräldrarna lyssnade på och som spelades på alla stämmor som familjen besökte.
– De större barnen samlade in tomburkar för att tjäna några kronor. Vi yngre förstod inte riktigt det där så jag minns att vi samlade cigarettfimpar när vi var fyra, fem år, säger Samantha och skrattar åt minnet.
Det senaste året har hon bott i Malung där hon har pluggat folkmusik på en folkhögskola. Sommaren har hon tillbringat föräldrahemmet i Bäcken utanför Järvsö. Samantha började tidigt i musikskolan och fortsatte sedan med Låtverkstan, Gävleborgs ungdomsorkester (GUF) och projektet SNAP. På gymnasiet gick hon den naturvetenskapliga linjen men direkt efter studenten var det dags att ägna sig på heltid åt folkmusiken. Hon flyttade till Malung för att studera folkmusik under ett år. Där träffade hon fyra andra som hon nu har bildat Lillkråkans dansorkester med.
– Vi bor runt om i Sverige så vi brukar köra några snabbrep på stämmorna, annars pratar vi mycket via nätet, säger Samantha.
Det andra bandet hon är med i heter Bas, fiol och flöjt. Det är en trio som träffades när de spelade i GUF tillsammans.
– Vi jammade ihop på en stämma och kände då att vi måste bara ha ett band ihop, berättar Samantha.
Förmodligen kommer hon delta med båda banden i tävlingen, men en av de andra medlemmarna är ute till sjöss och det är osäkert om hon kommer hem.
– Man blir ju sporrad av att vara med i såna här tävlingar. Man får en möjlighet att visa upp sig och få en spelning. Allt handlar ju om kontakter och i juryn finns det ju många kända namn, säger Samantha.
I somras deltog Lillkråkans dansorkester i låt-SM och kom på en silverplats.
– Det var otroligt roligt, det var en tjej i bandet som hade skrivit låten.
Nu till hösten blir det mer folkmusikstudier. Men den här gången går flyttlasset till Rauland utanför Oslo. Där ska hon lära sig mer om norsk folkmusik och traditioner.
– De är mycket mer konservativa inom folkmusiken där än vad vi är i Sverige, berättar Samantha som hoppas lära sig spela mer på det norska instrumentet Hardingfelan som är en norsk variant av violinen med ett antal resonanssträngar.
– Jag har inga planer just nu på att jobba med folkmusik. Men jag vill passa på nu när jag är ung att läsa olika kurser inom folkmusik, säger Samantha.
Det som fängslar henne inom folkmusiken är att den innehåller så mycket.
– Men Lillkråkans dansorkester spelar vi mest nyskrivna låtar. Det är kul, det är friare och ger mer utrymme för arrangemang. Men det är häftigt att spela gamla låtar. En låt som har hållit i 200 år måste ju ha något speciellt som gör att den fortfarande spelas.
Samantha säger att alla projekt som GUF, Låtverkstan och SNAP gjorde att hon ville fortsätta med musiken hela tiden.
– När man uppmärksammar unga folkmusiker så mycket som man faktiskt gör här i Hälsingland tror jag att det är många som vill fortsätta och andra blir nyfikna och vill börja spela själva, säger Samantha som har träffat många unga folkmusiker från resten av Sverige.
– De är lite avundsjuka på oss som har växt upp här i Hälsingland och haft så många aktiviteter att välja bland, säger hon.
JÄRVSÖ
Konkreta planer finns för flera mångmiljonprojekt kring Järvsöbacken. Under två dagar har projekten presenterats för länsstyrelsen, Tillväxtverket och Almi Invest. Med statligt stöd kan Järvsö få en rejäl tillväxt
de närmaste åren. Järvsö är Ljusdals kommuns stora turistdragare. Men Järvsö har ingalunda utvecklats färdigt. Det finns fortfarande massor att göra för att växa. Just nu finns det många planerade projekt för att
utveckla området kring Järvsöbacken. Dessa projekt drivs av olika företag och konstellationer, men alla samlades under tisdagen och onsdagen för att presentera planerna för de statliga myndigheter som kan ge stöd till investeringarna.
– Vi har samordnat det här initiativet med fem olika aktörer. Det gör vi för att hjälpa
till i kontakterna med de statliga aktörer som finns. Vi vill på alla sätt bidra till att de här planerade investeringarna blir av och då är det här ett sätt, säger Närljus vd Lars Forslöf. Tankarna på att utveckla
turismen i Järvsö är ingalunda nya för länsstyrelsen och Tillväxtverket. Men det visade på rejäl styrka då
samtliga presenterades i ett sammanhållet koncept.
– Det här är väldigt intressant. Vi har tidigare sett varje
enhet för sig men nu fick vi hela konceptet presenterat för oss på ett mycket bra sätt, säger Thomas Johansson på Tillväxtverket, som tidigare hette Nutek. Det är Tillväxtverket som kan bidra med de stora
pengarna om projekten bedöms som tillräckligt intressanta. Än har ingetav de planerade projekten kommit så långt som till en konkret ansökan, men det är på väg.
– Vi får se vad som händer när ansökningarna kommer. Nu har vi fått ett bra grepp om strukturen, säger Thomas Johansson. Länsstyrelsen i Gävleborg
vill förstås utveckla länet och har medel att bidra med, om än inte alls i samma storleksordning som Tillväxtverket.– Vi har naturligtvis följt utvecklingen i Järvsö under många år och sett hur det växt sakta men säkert. Nu är man inne i en ny fas där det kan bli fråga om en rejäl tillväxt. Det här är imponerande,
säger Lars Jansson på länsstyrelsen.
– Det här var ett mycket bra upplägg som gav oss en samlad bild. Det här är satsningar som kommer att gynna resten av länet också. Det är många skidturister som passerar här varje år. Får vi fler som stannar så är det positivt, säger Marita Forsell på länsstyrelsen. Den samarbetsanda som visades upp under de två dagarna imponerade på gästerna. Med samverkan går det att komma mycket
längre.
– Det här är seriösa satsningar av seriösa företagare och det är det viktigaste avallt, säger Lars Jansson.
SVEN-ERIK JÖNSSON
0651-58 50 39
svenerik.jonsson@ljp.se
